Man har ju hört skräckhistorier om hur det är att spela golf i Skottland, om folk som har fått köpa nya svindyra kläder för att deras egna inte duger eller de som råkat ta en torva på första tee och inte har fått spela, det finns många exempel och varianter. Tills jag besökte Skottland tidigare i somras var de bara historier, ingenting som faktiskt var sant utan helt vanliga händelser som överdrivits till max. Precis så var det, tills jag var där själv…

Jag tror det var en onsdagsmorgon som vi anlände till Prestwick Old Course med taxi. Vi klev ut på parkeringsplatsen, tittade oss runt, drog ut våra pencilbags ur bagaget och började efter ett par snabba foton dra oss mot klubbhuset. Vi tjejer var troligtvis lite mer nervösa än killarna, för vi hade absolut ingen koll på läget. Under veckan hade vi till och med under ett flertal tillfällen hunnit diskutera vilka kläder vi borde ha på oss. Självklart en piké men skulle det vara kjol, är det okej med kortbyxor, måste vi ha kavaj och vara finklädda som killarna…? Spelar det ens någon roll hur vi är klädda? Vi är ju damer. Att spela golf i Skottland är minst sagt ångestladdande.
Hur som helst började killarna började röra sig in mot klubbhuset men vi stod kvar och trampade lite nervöst på puttinggreenen, är det meningen att vi följa med eller? De vinkade med oss in så vi tänkte, tja vi hänger väl på då.
Men vi kom inte särskilt långt.
Innanför dörren möts vi upp av en herre som ska visa killarna runt i klubbhuset innan de byter om, de får scorekort och verkar ha det jättetrevligt. Vi tjejer står med, lite på kanten och försöker se ut som att vi faktiskt har rätt att vara där. Då kommer det. Orden jag aldrig kommer glömma och alltid kommer berätta för alla golfare jag träffar…
”Ladies, stay here please.” Sedan visar han med handen mot en undangömd dörr vid entrén. Damernas omklädningsrum, städskrubben eller skamvrån som vi senare döper den till.
När dörren slår igen bakom oss känns det som att vi blir inlåsta i en del av huset där ingen kan se oss, där vi ska sitta och vänta på att ”de riktiga” golfarna är redo att spela och ta med oss ut på banan. Det är utan tvekan det minsta omklädningsrum jag har sett i hela mitt liv, men eftersom klubben inte har några kvinnliga medlemmar behövs det väl inte. Hela situationen var bara absurd och skrattretande. Två ganska duktiga golfare som är betalande gäster på banan och vi får inte ens gå in i klubbhuset, bara för att vi är tjejer. I flera minuter sitter vi och väntar i det där rummet, vi är helt förbluffade, händer sånt här verkligen? Har vi nyss blivit nekade att gå in i ett klubbhus?
Det är en konstig känsla att komma från Sverige, där man i de flesta fall kan klä sig hur man vill på golfbanan, där det är tillåtet att vara i restaurangen med golfskor och där både damer och herrar få gå in i klubbhuset, till Skottland där vi nu sitter gömda i en liten vrå. Efter ett tag bestämmer vi oss ändå för att gå ut från ”omklädningsrummet”, vi kan ju inte sitta där i en evighet och vänta på tillåtelse att gå ut igen. Då står killarna redo att gå ut och vi skyndar oss till första tee.
Resten av rundan flyter på bra, ingen stoppar oss på grund av vår klädsel eller tar oss av banan för att våra torvor är för djupa. Banan är fantastisk och det är roligt att spela golf som man gjorde redan på 1800-talet. Men man kan inte undgå att märka inställningen som finns till golfande damer. Det känns konstigt att komma till en golfklubb som inte har några kvinnliga medlemmar, där damer inte få gå in i klubbhuset eller kan stanna för att äta mat mellan eller efter rundan. Efter dagen på Prestwick Old Course kan jag ärligt säga att jag är både glad och tacksam att jag har växt upp i Sverige, där visserligen traditioner lever kvar, men inte i närheten av läget i Skottland.
Golf i Skottland är så nära ursprunget man kan komma. Det är traditionsenligt och det är väl ändå det som lockar många golfare från hela världen dit, alla regler och traditioner är faktiskt en del av spelet. Men man kan ju inte säga annat än att den skotska golfen också ger upphov till en hel del av golfens skräckhistorier…